Text och bild: Jonas de Lange

I september 2014 lanserade Karolinska Institutet sin första gratis onlinekurs på utbildningsplattformen EdX. Det finns inga antagningskrav och man bestämmer själv kursens tempo. Den svenska universitetsvärlden tar nu sina första steg mot ett friare utbildningssystem och suddar långsamt ut ett av elitens viktigaste privilegier.

 

Strålkastarna tänds i den lilla studion. Två par ögon blinkar ikapp för att vänja sig vid ljuset. Utanför glasdörren står en skylt med texten ”Filminspelning pågår” lutad mot väggen. Mitt i rummet står universitetslektor Lars Henningsohn. Ögonen fokuserar på kameran framför honom. Kameraman Thomas Nixon Håller upp tre fingrar och räknar tyst ned. Tre, två, ett. Lars tar ett djupt andetag och sätter igång.
– Hi, and welcome to this amazing course about my favourite field of medicine, urology.

En halvtimme tidigare sitter projektledare Jon Kramer i soffgruppen utanför studion och väntar in de andra medverkande. Det är tisdag eftermiddag och på agendan står inspelning av en teaser för Karolinskas nästa Massive Open Online Course (MOOC) ”Introduction to Urology”.
Jon Kramer berättar att han framför allt lockades av de nya utbildningsverktygen och formaten men även lärandeanalysen som följer av MOOCs.
– Vi tittar på hur studenterna bäst lär sig saker och med större studentgrupper har vi helt andra möjligheter att granska oss själva och hur vi ska göra för att förmedla kunskapen så effektivt som möjligt.


Vad är MOOCs?

Massive Open Online Courses är helt öppna kurser – oftast på universitetsnivå – som vänder sig till allmänheten som målgrupp. Det finns inga avgifter eller antagningskrav. För att delta behövs bara internetuppkoppling och en dator. Kurserna baseras ofta på föreläsningar som kompletteras med olika aktiviteter och utvärderingar som kan rättas automatiskt.


Han tror att det framför allt kommer att hjälpa dem att utveckla de öppna onlinekurserna. Men att det även kan ge insikt i hur den traditionella verksamheten kan utvecklas.
– Dagens utbildningssystem ligger efter på flera sätt och det behövs verkligen komplement till det, säger han.

– När man tänker på det är det ju jättekonstigt att vi har ett system som förutsätter att alla tar till sig samma information i samma takt. Det är ett problem man slipper med EdX.

Det här är första gången i historien som utbildningen är helt gratis. Det enda man behöver för att uppleva Karolinskas föreläsare är en dator och internetuppkoppling.

Thomas Nixon

 


EdX

EdX grundades i maj 2012 av Harvard och MIT och har i nuläget över 60 bidragande utbildningsinstitutioner från hela världen. EdX är open source vilket innebär att varje enskilt universitet har tillgång till koden bakom plattformen och kan modifiera den efter sina egna behov. Universiteten väljer själva kursernas innehåll och idag sträcker det sig från Harvards Computer Science CS50x till Peking Universitys Music of the 20th century.

EdX själva skriver att syftet med plattformen är att sprida högkvalitativ utbildning globalt, förbättra den traditionella utbildningen och forska för att förstå närmare hur studenter tar till sig kunskap.


En av de personer Karolinska hoppas fånga med sina nya föreläsningar är Rebecca Ståhl. Hon är student vid Handelshögskolan i Göteborg och befinner sig för tillfället i Peru.
– Just nu läser jag en kurs som heter ”Moral imagination and challenges in poverty alleviation”. Den hittade jag på en sajt som heter Coursera. Just på den här kursen lockades jag av att man i början av kursen bildar en studentgrupp som man har nära kontakt med. Så passar såklart MOOCs bra för mig nu när jag är ute och reser.

Friheten är en av de viktigaste fördelarna för Rebecca. Det är inte bara möjligheten att resa och plugga samtidigt som lockar utan även att hon kan testa olika kurser utan att en eventuell avhoppning får konsekvenser och den sociala aspekten.
– Det är ju jättebra att fler människor kan ta del av information och kunskap. Hela idén med fri och öppen utbildning är väldigt lockande för mig.

Thomas Nixon är filmkoordinator och dagens kameraman på Karolinska. Han var med redan när projektet startades upp för ett och ett halvt år sedan.
– Det tog över ett år från vi började planera till att vi faktiskt publicerade en kurs. Men nu bidrar vi inte bara med kurserna i sig utan även i utvecklandet av plattformen och onlineutbildningen i sig, säger han.

Urologikursen blir Karolinskas femte MOOC och tidigare kurser har behandlat bland annat global hälsa och programmeringsspråket R. Plattformen EdX erbjuder totalt över 300 kurser från en rad olika universitet. Det mest förvånande är kanske att projektet startades av Harvard och MIT. Världens främsta utbildningsinstitutioner har nu slutat tävla om vem som har lägst antagningsprocent och istället börjat tävla om vem som kan nå flest människor med sin kunskap.

På sina två första kurser nådde Karolinska nästan 60 000 studenter. Tio gånger fler än antalet heltidsstudenter på campus. Den stora skillnaden är att betydligt färre MOOC-studenter fullföljer sina kurser. Bara fyra procent och då ligger Karolinska ungefär jämt med snittet för alla EdX-kurser.
– Det är väl helt naturligt att det blir så när man öppnar kursen från alla. Vissa kanske bara känner ett behov av att lära sig en specifik del av kursen och åter andra kanske bara är lite nyfikna och registrerar sig för att kolla läget, säger Jon Kramer och kliar sig på hakan.

Liksom Rebecca tycker Thomas att öppenheten och demokratiseringen av kunskap är en av de viktigaste sakerna MOOCen för med sig.
– Det här är första gången i historien som utbildningen är helt gratis. Det enda man behöver för att uppleva Karolinskas föreläsare är en dator och internetuppkopling.

MOOCs är relativt nytt i Sverige men sedan Karolinska började i september har både Chalmers och Stockholms universitet börjat nosa på möjligheterna att distribuera föreläsningar via nätet och flera kommer sannolikt att följa trenden att dela sina resurser med omvärlden.
– Det har alltid uppmuntrats att försöka sprida KIs namn och rykte runt omkring i världen. Men det är först nu vi har tagit tag i det, säger Thomas Nixon.

Från statligt håll kan inte minnas att de har fått någon särskild uppmuntran men han påpekar samtidigt att det trots allt är de som betalar hans lön.
– Det har kanske inte satts av pengar för att titta på nya utbildningsformer men moderniseringen följer naturligt med resten av samhället. Det här är bara en ny del av det gamla jobbet. Vi får ju betalt för att sprida kunskap och då ska vi göra det bäst vi kan.

Bland alla hyllningarna kan det vara lätt att glömma MOOCens begränsningar. Det är stor skillnad på att sitta hemma framför datorn och att komma till föreläsningssalen varje dag och vare sig Jon eller Thomas verkar tro att MOOCs kommer att konkurrera ut den traditionella undervisningen.
– För ett helt program behövs en helt annan kontakt mellan professorer och studenter och framför allt en betydligt mer avancerad utvärdering av prestationer än vad vi kan åstadkomma i så stor skala som MOOCs behöver, säger Thomas Nixon.

Rebecca Ståhl håller med om att MOOCen inte kan ersätta traditionella föreläsningar och ser det mer som ett komplement till sin ekonomiutbildning.
– Det är lite mer som att läsa en bok och diskutera den med folk än att läsa en universitetskurs. Men jag tror att det kommer att utvecklas mycket. De flesta lärarna är ovana vid att lära ut saker digitalt än så länge. Dessutom tror jag att kurserna framåt kommer att bli mer interaktiva och dynamiska, det kanske kan göra att fler personer faktiskt läser hela kurser också.

Jon Kramer ser framför sig att digitaliseringen kan bli viktigare i klassrummet men att det snarare handlar om en blandad modell.
– Man behöver social interaktion – inte bara med lärare – utan med medstudenter också. Där har vi en bit kvar på våra MOOCs jämfört med den vanliga undervisningen. Nätvärkande blir svårare när alla studenter jobbar i sitt eget tempo men samtidigt är just det individuella tempot en av MOOCens största styrkor.

 

I slutändan handlar det om att ställa sig frågan ”vad är lärande?”

Jon Kramer

Ungefär tjugo minuter har gått sedan Jon och Thomas satte sig utanför studion. Lars Henningsohn är nu på plats framför kameran och tränar formuleringar.
– Urology is not only a surgical field but also-
Han tvekar lite och hamrar in ett tiotal fiktiva spikar i luften för att hitta tillbaka till rytmen.

Samtidigt går Thomas fram och tillbaka mellan strålkastare, green screen och kameran och finjusterar. Allt måste vara rätt.
– Vi kan göra flera tagningar va? frågar Lars Thomas som lugnt förklarar att vi har en hel timme på oss. Ingen stress än så länge i alla fall.

Efter några misslyckade försök släcker Thomas strålkastarna. Ett välkomnat åtagande i den lilla studion som verkar ha flyttats fjorton breddgrader söderut de senaste tio minuterna. Sedan släcker han skärmen under kameran som har fått agera teleprompter.
– Jag tror nästan att det blir lättare för dig utan punkterna. Då kan du bara fokusera på kameran säger han till Lars som nickar.

En kvart senare sitter Lars Henningsohn framåtlutad i en stol utanför studion. Han är fortfarande lite uppe på tårna efter att ha spikat inspelningen.
– Jag har föreläst över 7500 timmar innan, men det här var en ny grej. Det är lite konstigt när man bara har en kamera att prata till.

Den största skillnaden berättar Lars är att spontaniteten han känner igen från föreläsandet är helt borta.
– I vanliga fall drivs föreläsningarna vidare av en fråga eller något man fångar upp i rummet. I det här sammanhanget måste allt vara klart innan.

Samtidigt som dynamiken försvinner måste Lars också förhålla sig till en helt annan målgrupp. Kursen är öppen för alla och ambitionen är att också vem som helst ska kunna läsa kursen.
– Målet med kursen är att avdramatisera ämnet lite. Så måste jag såklart anpassa språket lite också. Det är jätteviktigt att inte prata över huvudet på någon tror jag.

På edX-kurserna spelar föreläsningarna ofta en central roll. Men det ska betydligt mer till för att göra en bra MOOC tror Jon.
– Människans inlärningsmetod har nog förändrats väldigt mycket de senaste åren, särskilt för de yngre generationerna. Om man frågar en student nu hur de lär sig något på egenhand så går de inte till biblioteket och lånar en bok direkt. Man letar kanske upp youtubeklipp eller ”How to”-sajter.

Det är just det Jons lärandeanalys handlar om, att förstå hur människor tar till sig kunskap. Än så länge är det svårt att säga vad för data KIx kan ge men en bakomliggande filosofisk aspekt står i alla fall klar för Jon.
– Det kan såklart uppstå problem när det gäller att kontrollera studenternas kunskaper i MOOCs men i slutändan handlar det om att ställa sig frågan ”vad är lärande?” Är det att få alla rätt på ett prov eller handlar det om att möta ny information och nya perspektiv under en kurs så att man kan vara lite klokare när man avslutar den?